Verbala delen på högskoleprovet

Sedan högskoleprovet gjordes om finns det fyra olika verbala delar. Dessa är:

Ett av de bästa sätten att träna inför orden är att läsa mycket. Detta är bra både för ord- och läsdelen. Mer tips om hur du kan lägga upp din läsning finns under rubriken LÄS. Att plugga in enskilda ord är inte särskilt effektivt. Du kan ha tur och få de ord som du har lärt dig, men du kan lika gärna få helt andra. Dock är det alltid bra att göra gamla prov och övningar för att komma in i rätt tänk. På Allakandos sida för verbala delen för högskoleprovet Svenska kan du träna på tusentals ord. Nedan följer en tabell med de ord som fanns med på provet HT2011 och VT2012. Om man försöker kategorisera orden märker man att det är många ålderdomliga ord och ganska många ord som har en vetenskaplig koppling, framför allt naturvetenskaplig. Det finns även ord, t.ex. alarmerande och sympatisör, som man kan stöta på i nyhetsrapporteringen i media. Det generella tipset är att försöka snappa upp ord i olika sammanhang, både i litteratur, vetenskap, media, etc.  

Förled – första delen av ett ord.

• Bi: två. Bilateral – tvåsidig.
• Geo: jord. Geologi – läran om jordens sammansättning.

Efterled – sista delen av ett ord.

• Logi: lära. Astrologi – läran om rymden.
• Metri: mätning. Trigonometri – mätning av vinklar och sidor i trianglar.

Prefix och suffix är undergrupper till för- och efterled. Det som kännetecknar dem är att de inte kan stå för sig själva utan alltid måste vara bundna till ett ord.

Försök också att tänka logiskt och använda de språkkunskaper du har när du ser orden. Det går att lista ut en ungefärlig innebörd av de flesta ord om man vet vad en del av ordet betyder. Som exempel på detta kan vi ta kardiologi (läran om hjärtat). Om man t.ex. vet att cardiac arrest betyder hjärtstopp på engelska vet man också direkt att ordet har något med hjärtat att göra.

Sammanfattningsvis kan man ge följande tips för studierna inför ordkunskapsprovet:

• • Läs mycket, inom olika ämnen.
  • Skriv upp och lär dig de svåra ord som du stöter på.
  • Försök snappa upp nya ord från nyhetssändningar.

• Gör gamla prov och öva på Högskoleprovet.
• Lär dig vanliga för- och efterled.
• Använd de kunskaper du har både i svenska och i andra språk för att komma på vad orden betyder.

Av de verbala delarna är läsförståelsen den som är lättast ett plugga till och lägga upp en bra plan för. Det viktigaste för att man ska göra bra ifrån sig på läsförståelsen är att man läser mycket så att man har både en snabbhet i läsningen och ett bra ordförråd. Texterna på provet kan vara väldigt nischade och det kan vara svårt att förstå dem om man inte är van vid ämnet. Därför är det viktigt att man skaffar sig vana av att läsa olika typer av texter. Det är tydligt att man bör vara van vid att läsa texter som rör olika ämnen, framförallt biologi, litteratur, medicin och juridik. Ett tips är att ta fram ett schema på vilka texter du ska läsa och när. Om du läser två texter om dagen månaden innan provet hinner du läsa 60 stycken, exempelvis 10 stycken i vart och ett av de 6 vanligaste ämnena.

• Skriv ner ord som du inte förstår när du läser och kolla upp dem. Detta gör att du lär dig både inför läs- och ordförståelsen. Win-win alltså!
• Skriv alltid en sammanfattning på några meningar när du har läst en text. Det blir ett sätt att testa att du har förstått allt. Hoppa tillbaka och läs igen om det är något som du inte är säker på.

Här finns några länkar till texter inom de olika ämnena:

• http://www.svd.se/kultur/litteratur/vergilius-verk-vacker-sinnena_7377180.svd

• http://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/oversvamningar-1.5949

En annan sak som man bör göra är skriva gamla prov. Håll dig till de tidsbegränsningar som finns på det riktiga provet så att du vänjer dig vid att jobba snabbt. Både när du tränar och på själva provdagen är det en bra idé att titta på frågorna för varje text innan du läser texten. Då får du en aning om vad du letar efter och kan snappa upp mer redan första gången du läser texten.

Även för MEK:en lönar det sig att läsa mycket eftersom detta bygger upp ett stort ordförråd. Att göra gamla prov är också viktigt. För att klara meningskompletteringen på ett bra sätt krävs att man utnyttjar de ledtrådar som finns i själva meningen och tittar på nyanser som kan ge en ledtråd. Saker som man ska titta på är:

• Är ordet positivt eller negativt?
• Ska det vara en motsats eller synonym till något annat ord?
  • Ska ordet förstärka eller motsäga någon annan del av texten?

Ett exempel taget från provet VT2012:

En tydlig ledtråd ligger i den andra meningen. Uttrycket: ”han var mer av en … än en…” tyder på att ordet vi letar efter ska vara något som skiljer sig tydligt från ordet konsensusperson. Det första ordet som vi ska hitta bör ha en koppling till orden aggressiv och politisk. Det ska också vara någonting som bidrar till att visionärens inte ses som en konsensusperson.

Högskoleprovets engelska del av läsförståelsen är identisk med den svenska, förutom att man även har lagt in några uppgifter i meningskomplettering i slutet. Precis som i svenskan gäller det att lägga upp ett schema för hur du ska plugga, och läsa många engelska texter för att bygga upp ordförrådet och flytet. Kom ihåg att sammanfatta och skriva ned och lära dig de ord du inte kan. Det är bra att skaffa sig vana av att läsa t.ex. medicinska, vetenskapliga och litterära texter på engelska, medicin, litteratur och nyheter och vetenskap.

De viktigaste att tänka på inför den verbala delen av Högskoleprovet:

• Gör många gamla prov för att öva.
  • Håll tidsbegränsningen så att du blir van vid den.
• Läs mycket. Detta är bra övning för både ORD, LÄS och MEK.
• Läs även på engelska.
• Se till att du har vana av att läsa olika typer av texter.
  • Gör upp ett schema för hur många texter du ska läsa i varje ämne.
• Sammanfatta de texter du läser och lär dig svåra ord.
• Läs frågorna (på LÄS- och ELF-delarna) innan du läser texten.
• Lär dig vanliga för- och efterled – detta hjälper dig på ordförståelsen.
• Om du inte vet vad ett ord betyder: försök att lista ut det med hjälp av dina ordkunskaper både på svenska och andra språk.
• I meningskompletteringen: tänk på meningens nyans och de ledtrådar som ges för att kunna utesluta alternativ som inte passar in:
  • Fundera på om de är ute efter ett negativt eller positivt ord
  • Motsats eller synonym?
• Våga ta hjälp av en studiecoach! Vare sig du behöver stöd i matten eller om du vill förbättra dina läskunskaper, kan en studiecoach vara av stor nytta inför provdagen.