Vill du ta dina betyg till nästa nivå? En certifierad privatlärare hjälper dig att få en djupare förståelse i ämnena och förbättra studieteknik och planering.
Läs merStilfigurer och stilmedel
Vad är en stilfigur?
En stilfigur, eller ett stilmedel, är ett uttrycksfullt och konstnärligt element i språket. Vi kan använda oss av olika stilfigurer för att göra språket mer levande och texter mer intressanta. På så sätt blir det lättare att fånga läsarens uppmärksamhet och säkerställa att det läser eller lyssnar på det du har att säga.
Nedan följer två tabeller som går igenom litterära stilfigurer. Den första, grundläggande, tabellen innehåller de vanligaste stilmedlen, medan den andra, överkurs, innehåller sådana som inte används lika ofta. Efter tabellerna finns även ett kort avsnitt med stilfigurer som är viktiga att kunna hålla isär och komma ihåg skillnaden emellan.
Grundläggande
Stilfigur | Förklaring | Exempel | Förekomst |
---|---|---|---|
Allitteration | När flera ord i följd börjar på samma bokstav. | ”Vinterns vilda vindar viner och viskar.” | Främst i dikter och lyrik, men kan även finnas i vanlig prosa. |
Anafor | När samma ord eller uttryck upprepas i början av flera meningar eller satser. | ”Solen ger värme. Solen ger liv. Solen ger lycka.” | Främst i dikter och lyrik. Kan också användas i till exempel krönikor för att ”snygga till” texten. |
Assonans | Kallas ocks inrim. När stavelser i flera ord rimmar med varandra. Orden behöver alltså inte rimma. | ”Sand, pandor och landningsbanor var det bästa Lisa visste.” | Kan användas i vanlig text för att ge ett bra flyt men används oftast i dikter. |
Ironi | Beröm som inte är allvarligt menat utan snarare är menat som ett hån. | ”Vilken underbar middag du har lagat: snabbmakaroner och ketchup.” | Förekommer i olika typer av texter, både lyrik och prosa. |
Metafor | Bildligt uttryck som inte nödvändigtvis är sanning. Används för att ge språket och beskrivningar extra djup. | Ålderns höst Världens ände Bygg-boom | Finns i de flesta typer av texter. |
Liknelse | Liknar en metafor men måste ha med en jämförande sats, som till exempel börjar på ”som..” | ”Efter träningspasset kändes hans ben helt slaka, som överkokt spagetti.” | Finns i de flesta typer av texter. |
Personifikation | När något abstrakt beskrivs i mänsklig form. | Döden – Liemannen | Ofta i dikter, men finns också i skönlitteratur och annan prosa. |
Stående epitet | Någon beskrivs på samma sätt genom ett verk. Blir nästan som en titel. | ”Den snabbfotade Akilles” ”Den vilda västern” | Används oftast i berättelser, men även i andra texter. Mycket vanlig i antikens grekiska dikter. |
Symbol | När någonting får representera och stå för något annat (som ofta är mer abstrakt och komplicerat). | Ugglan som symbol för vishet. Solen som symbol för livet. | Vanlig i dikter, men även i andra texter. I t.ex. romaner kan symboler bli väldigt utvecklade och viktiga för budskapet. |
Retorisk fråga | En fråga som inte kräver något svar. Används antingen för att belysa en fråga/ett problem eller för att färstärka en poäng. | Belysa problem: ”Fattigdomen i världen är ett stort problem, så vad ska vi göra åt det?” Förstärka poäng: ”Jag kunde ha struntat i det och gått hem, men det hade inte varit lika bra, eller hur?” | Vanlig i argumenterande texter där man vill framföra en åsikt och väcka tankar. |
Överkurs
Stilmedel | Förklaring | Exempel | Förekomst |
---|---|---|---|
Allegori | En allegori är en förlängd metafor. Ett sätt att få fram ett budskap utan att behöva skriva exakt vad man menar. | I sin roman Djurfarmen använder George Orwell en bondgård fylld med grisar som en allegori för att kritisera facism. | Det finns dels hela verk, t.ex. romaner som är allegorier, dels kan det finnas kortare allegorier i exempelvis dikter. |
Allusion | När man i ett verk refererar till något annat (se skillnad mot pastisch). | Daniel, som hade tillbringat mycket tid på gymmet på sistone, gick runt i skolan och kände sig som Herkules – alluderar till historien om Herkules. | Finns både i dikter och skönlitteratur, och även andra typer av texter, såsom krönikor. |
Anakronism | När något flyttas till fel tidsepok. | Någon åker med häst och vagn i en berättelse som utspelar sig år 2130. | Vanligt i dikter men finns i skönlitteratur också. |
Apostrofering | Saker och ting tilltalas som om de vore levande. | Har du bestämt dig för att förstöra min dag idag, cykelskrälle? | Finns oftast i berättelser (romaner, noveller) eller dikter. |
Besjälning | När saker ges liv och mänskliga egenskaper (skillnad mot apostrofering där saker tilltalas). | Vågorna slog mot strandpromenaden som om det enda de ville var att svälja hela staden. | Kan hittas i olika typer av texter. |
Epifor | Som en anafor, men ett ord upprepas i slutet av flera meningar eller satser. | Jag ska vinna. Du ska vinna. Vi ska vinna. | Vanligast i dikt och lyrik. |
Eufemism | En omskrivning som får något att låta bättre än vad det är. | ”Min katt är numera vid Guds sida.” Istället för ”Min katt är död.” | Finns i olika texter. |
Hyperbol | Överdrift. | Sill och potatis är verkligen det allra värsta jag vet. | Syns ofta tydligt i dikt och i dialog (i t.ex. romaner). |
Litotes | Underdrift. | Det gjorde faktiskt lite ont att bryta armen.. | Se ovan (hyperbol) |
Oxymoron | Självmotsägelse. Ett uttryck eller ord som består av två delar som säger emot sig själva (ofta motsatser). | Jätteliten talande tystnad | Vanligt i olika typer av texter. |
Onomatopoetiskt uttryck | Ljudhärmning. Ett ord som kommer ifrån hur det ordet beskriver läte | Pang Kraxa Kuckeliku | Används ofta vid beskrivningar, t.ex. i berättelser. |
Parallellism | När man säger samma sak på två lika sätt direkt efter varandra, ofta för att ge extra betoning. | Det var kul att ses idag, riktigt trevligt att träffas. | Kan hittas i olika texter men vanligast i berättelser med dialog. |
Pastisch | När ett helt verk är inspirerat av ett annat äldre verk. | James Joyces bok Odysseus och filmen O Brother Where Art Thou r pastischer på Homeros Odyssén. | Kan vara både skönlitterära verk och dikter/lyrik. |
Tautologi | Tårta på tårta. Motsatsen till oxymoron. | Jättestor, skitdålig | Finns i de flesta typer av texter. |
Skillnader mellan liknande stilfigurer
Liknelse – Metafor – Allegori
- En liknelse måste innehålla ett jämförande led (”som..”). Detta behöver inte metaforer/allegorier.
- En allegori är en förlängd metafor som går mycket längre (ibland ett helt verk) för att få fram sitt innehåll.
Apostrofering – Personifikation – Besjälning
- Apostrofering tilltalar någonting (det gör inte personifikation/besjälning)
- En personifikation ger något icke-levande (ofta ett abstrakt begrepp) mänskliga egenskaper och gör en hel person av begreppet.
- Besjälning ger bara någonting mänskliga egenskaper, men försöker inte skriva om det till en person.
Pastisch – Allusion
- En pastisch är ett helt verk som är inspirerat av ett äldre verk, medan en allusion bara är en referens till ett annat verk (eller bara till ett annat känt begrepp).
Få toppresultat med en personlig studiecoach från läxhjälp.nu
Höj betygen och stärk motivationen!
Kom igång med läxhjälp idag!
- Läxhjälp i hela Sverige
- Läxhjälp hemma eller online
- Läxhjälp för alla nivåer
- Börja med en prova-på-lektion
- Ingen bindningstid
- 9 av 10 når sina studiemål
- Nöjdhetsgaranti