Vill du ta dina betyg till nästa nivå? En certifierad privatlärare hjälper dig att få en djupare förståelse i ämnena och förbättra studieteknik och planering.
Läs merVerbala delar
Sedan högskoleprovet gjordes om finns det fyra olika verbala delar. Dessa är:
Nedan finns några tips för hur du pluggar till de olika verbala delarna.Person Sak Händelse Din relation? Din relation? Din relation? Speciella minnen? Speciella minnen? Speciella minnen? Egenskaper? Funktioner? Personer involverade? Utseende? Utseende? Varför hände det? Livsfilosofier? Vem har gjort den och hur? Vilka följder fick det? Din första tanke när ni sågs för första gången? Din första tanke när du upplevde den för första gngen? Din första tanke när det hände?
ORD – ordkunskap
Ett av de bästa sätten att träna inför orden är att läsa mycket. Detta är bra både för ord- och läsdelen. Mer tips om hur du kan lägga upp din läsning finns under rubriken LÄS. Att plugga in enskilda ord är inte särskilt effektivt. Du kan ha tur och få de ord som du har lärt dig, men du kan lika gärna få helt andra. Dock är det alltid bra att göra gamla prov och övningar för att komma in i rätt tänk. På Allakandos sida för verbala delen för högskoleprovet Svenska kan du träna på tusentals ord. Nedan följer en tabell med de ord som fanns med på provet HT2011 och VT2012. Om man försöker kategorisera orden märker man att det är många ålderdomliga ord och ganska många ord som har en vetenskaplig koppling, framför allt naturvetenskaplig. Det finns även ord, t.ex. alarmerande och sympatisör, som man kan stöta på i nyhetsrapporteringen i media. Det generella tipset är att försöka snappa upp ord i olika sammanhang, både i litteratur, vetenskap, media, etc.
Ett bra tips inför ordprovet och något som är lätt att träna på är för- och efterled. Förled – första delen av ett ord.Betydelse Exempel a- negerande förled asocial: inte social aero- luft aerob: luftkrävande anti- mot antites: motsatt idé auto- själv, egen autobiografi: självbiografi bio- liv biologi: läran om livet co-/ko- med, samman kooperation: samarbete de- ned, från degeneration: nedbrytning bi-/di- två dipeptid: två sammansatta aminosyror hypo- under, låg hypoglykemi: lågt blodsocker hyper- över hyperbol: överdrift krono- tid kronologisk ordning: tidsordning peri- runt perimeter: omkrets post- efter post mortem: efter döden syn- med, samman syntax: satslära (sammansttning av meningar) -logi lära astrologi: läran om rymden -metri mätning spirometri: mätning av lungfunktion -fon ljud grammofon -fil som älskar ngot hydrofil: vattenälskande -pati känsla empati: medkänsla -valens värde ekvivalens: likhet/likvärde
- Bi: två. Bilateral – tvåsidig.
- Geo: jord. Geologi – läran om jordens sammansättning.
Efterled – sista delen av ett ord.
- Logi: lära. Astrologi – läran om rymden.
- Metri: mätning. Trigonometri – mätning av vinklar och sidor i trianglar.
Prefix och suffix är undergrupper till för- och efterled. Det som kännetecknar dem är att de inte kan stå för sig själva utan alltid måste vara bundna till ett ord.
Nationalencyklopedins lista med för- och efterled (med förklaringar). Försök också att tänka logiskt och använda de språkkunskaper du har när du ser orden. Det går att lista ut en ungefärlig innebörd av de flesta ord om man vet vad en del av ordet betyder. Som exempel på detta kan vi ta kardiologi (läran om hjärtat). Om man t.ex. vet att cardiac arrest betyder hjärtstopp på engelska vet man också direkt att ordet har något med hjärtat att göra. Sammanfattningsvis kan man ge följande tips för studierna inför ordkunskapsprovet:
Övergripande ämne Antal Samhälle 16 Natur 13 Språk 7
- Läs mycket, inom olika ämnen.
- Skriv upp och lär dig de svåra ord som du stöter på.
- Försök snappa upp nya ord från nyhetssändningar.
- Gör gamla prov och öva på Högskoleprovet.
- Lär dig vanliga för- och efterled.
- Använd de kunskaper du har både i svenska och i andra språk för att komma på vad orden betyder.
LÄS – svensk läsförståelse
Av de verbala delarna är läsförståelsen den som är lättast ett plugga till och lägga upp en bra plan för. Det viktigaste för att man ska göra bra ifrån sig på läsförståelsen är att man läser mycket så att man har både en snabbhet i läsningen och ett bra ordförråd. Texterna på provet kan vara väldigt nischade och det kan vara svårt att förstå dem om man inte är van vid ämnet. Därför är det viktigt att man skaffar sig vana av att läsa olika typer av texter. Vi har sammanställt statistik över vilka typer av texter som har kommit på fem av proven mellan HT2009 och VT2012.
Det är alltså ganska jämnt fördelat mellan natur- och samhällsorienterade texter, och en del språktexter. Nedan finns en mer detaljerad tabell över ämnena. Det är totalt 36 texter, dock berör vissa av dem flera ämnen så i tabellen finns det fler än 36. Ämne Antal Medicin 8 Litteratur 7 Biologi 7 Juridik 6 Politik 6 Genus 4 Samhällsiakttagelse 4 Språk 3 Recension 3 Psykologi 3 Utbildning 2 Historia 1
Det är tydligt att man bör vara van vid att läsa texter som rör olika ämnen, framförallt biologi, litteratur, medicin och juridik. Ett tips är att ta fram ett schema på vilka texter du ska läsa och när. Om du läser två texter om dagen månaden innan provet hinner du läsa 60 stycken, exempelvis 10 stycken i vart och ett av de 6 vanligaste ämnena.Lucka 1 Koppling till orden aggressiv och politisk. Står i konflikt med att vara en konsensusperson. Lucka 2 Motsats till konsensusperson.
- Skriv ner ord som du inte förstår när du läser och kolla upp dem. Detta gör att du lär dig både inför läs- och ordförståelsen. Win-win alltså!
- Skriv alltid en sammanfattning på några meningar när du har läst en text. Det blir ett sätt att testa att du har förstått allt. Hoppa tillbaka och läs igen om det är något som du inte är säker på.
Här finns några länkar till texter inom de olika ämnena:
Litteratur
Biologi
Juridik
En annan sak som man bör göra är skriva gamla prov. Håll dig till de tidsbegränsningar som finns på det riktiga provet så att du vänjer dig vid att jobba snabbt. Både när du tränar och på själva provdagen är det en bra idé att titta på frågorna för varje text innan du läser texten. Då får du en aning om vad du letar efter och kan snappa upp mer redan första gången du läser texten.
MEK – meningskomplettering
Även för MEK:en lönar det sig att läsa mycket eftersom detta bygger upp ett stort ordförråd. Att göra gamla prov är också viktigt. För att klara meningskompletteringen på ett bra sätt krävs att man utnyttjar de ledtrådar som finns i själva meningen och tittar på nyanser som kan ge en ledtråd. Saker som man ska titta på är:
- Är ordet positivt eller negativt?
- Ska det vara en motsats eller synonym till något annat ord?
- Ska ordet förstärka eller motsäga någon annan del av texten?
Ett exempel taget från provet VT2012:
”Kanske var denne visionär helt enkelt för _____, för aggressiv, för politisk. Han var mer av en _____ än en konsensusperson.
- Fördragsam – idealist
- Klarsynt – realist
- Stridbar – agitator
- Skarpsinnig – diplomat
En tydlig ledtråd ligger i den andra meningen. Uttrycket: ”han var mer av en … än en…” tyder på att ordet vi letar efter ska vara något som skiljer sig tydligt från ordet konsensusperson. Det första ordet som vi ska hitta bör ha en koppling till orden aggressiv och politisk. Det ska också vara någonting som bidrar till att visionärens inte ses som en konsensusperson.
Ord | Betydelse | Kommentar | |
---|---|---|---|
Ord 1 | Fördragsam | Tolerant | Går inte att koppla ihop med aggressiv. Ej motsttning till konsensusperson. |
Ord 2 | Idealist | Person som strävar mot det perfekta. | Kan eventuellt ses som en motsats till konsensusperson, men inte solklart. |
Alternativ A
Slutsats: Detta kan inte vara rätt alternativ. Ord Betydelse Kommentar Ord 1 Klarsynt Klok, insiktsfull Ett positivt ord som inte går att koppla ihop med aggressiv. Inte heller någon koppling till konsensusperson. Ord 2 Realist Ser verkligheten En realist skulle kunna vara en motsats till en konsensusperson.
Alternativ B
Slutsats: Inte troligt att detta är rätt alternativ. Ord Betydelse Kommentar Ord 1 Stridbar Stridslysten Går verkligen att koppla till aggressiv, och är inte sammanförbart med konsensusperson. Ord 2 Agitator Bråkmakare Passar bra som motsats till konsensusperson.
Alternativ C
Slutsats: Båda orden passar bra och detta är rätt alternativ. Ord Betydelse Kommentar Ord 1 Skarpsinnig Intelligent Passar inte klockrent med aggressiv och politisk, men skulle kunna fungera. Ord 2 Diplomat Försiktig förhandlare Kan inte alls ses som en motsats till konsensusperson och passar inte med att vara aggressiv.
Alternativ D
PK ! ;H@l Ä [Content_Types].xml ¢( ¬ËNà E÷HüCä-Jܲ@5íÇ*Q>ÀÄÄÔ/yÜÒþ=”T
TÝÄÇsïkÆÙÆèl ³%#T¶)ÙÛâ)¿eFa¥ÐÎBɶl6½¼,¶ £l%kcôwcÕX8”µFDú ÷¢ZøõhtÃ+g#ØÇNM’PÙã¶w$βûݹΪdÂ{* wQÞ@ã@âÚʺü¬ Ì$òxõ·ÃæÀA®´ ªºÎ $dsâ³ ÄÎ7º°|wnYÖCèêZU ]µ2tkú Bb.ÒZ¡ìyÀ?FñAºúðH=<}ÿdbÜjÀ3W»=æÜ ò5¦³üÖâ ¾ç¦.Àé·°.;÷$!*ø¾fûq¤=Ýð Û¡{$ÈoÞ é ÿÿ PK ! }ÌT Ý _rels/.rels ¢( ¬MNÃ
÷HÜÁ}ã´ PnRw
LíibÿÈv!½=EC¤U¥=ãçïÍõf !ERROR! illegal character ’{’ åch¸GÙaC|Uw<üÔj¢É¶J@ت`õÑçÿ¢Í %TKháC&Ig/¬ÆÐP |Î×ñ»£ÈÔÀÏÝ^äö{-éÑÉ!Îxæ4$²Ô<z?G´üO¢)ó8¡ç.t;çº9Õå,¿¯ÂWjfgQ÷#È)¨SxóÔ|ÅÅ'KY} ÿÿ PK ! Ånó º xl/_rels/workbook.xml.rels ¢( ¬Ïjà Æï½Ñ}qÒ1F^Æ ×-{ c+qhbKû·É M¡t¿ï’¡íîgÄ&êWP%ô&ØÞw >×»’ÄÚ[= &$ØÕ·7Û74çOäúH”»xRàã³dÑçNÒ¨9ËÔɨÍAw(7eù(ÓÒê3O±· ÒÞÞh¦ÿ÷mÛ| æsDÏ”$ñ4äD£S¬àOäåøUãNhß9åí.)åk ՚ ß!È!òiÇɹS]Ù¬ Ãù`ð2K9¿Gyvqõ/ ÿÿ PK ! ÿû óË è xl/workbook.xmlRÉnÛ ½è?¼ËeÑ Iã5PAÐ&g¢,ªý÷¨:IÑKuá,÷ÞLq;j
~ç¥5%^.Rá¶æâïßÉ F> S3e(ñðø¶úø¡¬»<[{AÐÀø·!tB